Torget i modell

Det offentliga rummet handlar för mig mer om bekräftelse. Människan skapar också olika behov genom ta bilen för att handla gå direkt in i butikens fysiska rum där man sedan genomför transaktion med expiditen och med den datoriserade kassapparaten. Därmed ställer jag mig frågan, kan funktion vara samma sak som behov?

Jag vill arbeta med den öppna ytan, det är mitt behov. På ett torg för man samtal, för handel , för möten, för möten, att titta på varandra och allt det där. Jag gillar själv öppna ytor, här på torget behöver människor känna att de trivs, och att de känner sig välkomna. Jag vill göra ett torg som är bra att "gå" på. För mig har det varit viktigt att titta på alla metaforer och samla tankar kring dem, som ibland har varit svåra att knäcka. Allt för många tankar har resulterat i att jag ibland känt mig helt tom.

En tanke om att vilja förändra......
En förändring om torget skulle leda till att öppna parken, därmed ser jag en öppen plats. Jag ser framför mig en trappa i en mjuk båge som en ingång till parken. Fontänen behöver mer ljus, och det behövs kanske skydd från trafiken från det hållet, det behövs ett rum som skapar trygghet där människor kan trivas. Det kan bli ett magiskt ljus med belysta stenar som skapar rörelse. Gatsten som fattas eller behöver kanske redigeras, kan då bytas ut till glassten.

Det som jag intresserar mig just nu är att bygga en modell i papper. Från detta läget går jag tillbaka till att visualisera formen. Jag kommer att beskriva min upplevelse, min känsla av torget i Lysekil. Med mina metaforer havet, vinden, sommar, skydd, trygghet, mönster, länk, cirkel, går jag tillbaka till mina skisser.

Uttryck, intryck, avtryck

Utifrån min personliga berättelse/analys har jag försökt att dela upp arbetet i mindre delar, och jag kommer att få nytta av mina metaforer. Jag vet inte riktigt vad jag skall börja med, det är första tanken. För att hitta koncentrationen söker jag frågor till ämnet. Det är många känslor som påverkar och som spelar roll. Mina frågor kan påverka vilken typ av material som jag kommer att använda, även hur jag kommer att lägga upp arbetet.

För vem är det offentliga rummet?
Vilka delar är betydelsefulla?
Vilka metaforer kan jag placera tillsammans?
Kan jag hitta ett bra sätt att arbeta med mina metaforer?
Kan jag ställa dem, bakom, framför, vända på dem, vrida dem etc..?

Metaforer

dröm, sommar, hav, vind, skydd, mönster.

himmel, läckage, sänka, trångt utrymme, mörker.

jungel, lycka, tak, trygghet.

länk, mur, linje, gammal, sliten, loop, slinga, cirkel.


Det första steget blir att inhämta material och att sedan leka med tanken. Det kan vara bra att börja skissa med modellbygge exempelvis papper. Hur det blir sedan får jag se.

Att bejaka konflikter

När vi träffar vår kontaktperson berättar vi om vår upplevelse av platserna kring Kungstorget och parken. Vi samtalar om förnyelse eller struktur, att det ibland kan vara en lång väg till att vandra mot målet. Det kan vara viktigare att rusta upp det som är slitet och det gäller att ta vara på det som redan finns. En annan viktig del var demokratifrågan, en del är att att granska omgivningen, men också att möta människor på halva vägen. Kvällen innan hade vi talat med ungdomar som hade intagit parkens scen. Vi ställde frågor till dem:

-Vad tycker ni är viktigt med parken, vad skulle ni vilja ändra på?

- Vi tycker parken är bra som den är, lite tråkig snart täcker man över fontänen . Allt är så dystert här på hösten och vintermånaderna. Vi önskar att det vore mer växter för andra årstider, inte som nu endast för sommartid.

- Vad säger ni om att öppna upp parken så att man kan se Kungstorget?

- Nej, vi tycker det är mysigt med många träd. Vi skulle vilja ha hängmattor, att läsa böcker är mysigt.

Genom att lyssna på olika förslag fick man en djupare försåelse av vikten i att vårda offentliga rum. Att bejaka konflikter är en tillgång min eller din erfarenhet är lika värdefull.

Kungstorget

Kungstorget utgör ett mindre öppet rum där människor har korta möten, för handel, för samtal, för att titta på varandra. Jag vill beskriva torget som en öppen plats som jag själv trivs på. Gatstenen ligger utspridd i ett traditionellt mönster i form av bågar, det är platsens identitet och en påminnelse om den långsamma förvandlingen till stad. Trähusen och stenhusen från sekelskiftet omfamnar omsorgsfullt torget och skapar ett slags skydd mot de vindar som kan komma in från havet. Ett hus av betong avviker sannolikt från dess trygga sammanhang, men erbjuder parkeringsplatser för den goda handlingens skull.

Statshotellets vita veranda lyser upp och välkomnar gästerna till ett kärt återbesök nästa sommar. Det är höst, tänker jag och kryper ihop. Den kalla vinden håller mig kvar på bänken där jag sitter som förstelnad.

Fontänen, ett minnesmärke av ingenting där sitter några män som förtär gemensam dryck, förmodligen för att hålla värmen. En underjordisk toalett som ingen besöker, ett trångt utrymme med fuktiga väggar. Smala trappsteg i rakt lutande led mot pisslukten.

Vassen skymmer sikten till närliggande park. Fullvuxna träd står tätt på rad ut efter muren och formar ett slags tak, bättre insyn om man kommer nära. Parken intill är en oas med grönska, och omsorgsfullt ordnade rabatter i många olika färger.

Ljudet från trafiken hörs oavbrutet när bilarna cirkulerar runt de små gatorna kring torget. En äldre herre kommer dragandes med sin rullator stannar till vid ett övergångställe som är placerat direkt utanför dörren till konsum. Eftersom många människor passerar torget är det en viktig plats, ett rum att ta vara på.

Jag söker upp min vän i parken. Vi fryser båda och jag tror att vi behöver vila från alla intryck ett tag. Vi tänker återkomma senare på kvällen.

Lysekil Strand vandrarhem

Utmed den västra delen ligger Lysekil Strand vandrarhem. Vi fick ett varmt mottagande och det bjöds på kaffe och kaka. Lysekil är en plats för avkoppling även om höststormen piskar upp vågskum bland klipporna. Vi följer stigen utmed klipporna till Stångehuvud som blev naturreservat 1982. Fram till 1870 var klipporna endast formade av naturens krafter. Detta område har naggats en hel del i kanten på flera ställen på grund av brytningen av byggnadssten. Granitens säreget olika röda toner lyser särskilt i morgon- eller kvällsljus.

Utsikten är viktig

I det här projektet var mitt första intryck att ingenting behövde igentligen göras. Det var när man började titta närmare på platsen och förstod varåt projektet strävade som det blev riktigt intressant. Delvis för att det är så små åtgärder som behövs, men också på grund av ambitionen att hitta en nutida form, eller vad en sådan plats kan användas till. Mitt första förslag till förändring är utsikten från bergsknallen (minnesmärket). Kan man få en bra utsikt genom att bygga ett torn? Funktionellt skulle det fungera ganska bra, men skulle det ske någon större förändring av utsikten när parkeringsplatsen nedanför tar så mycket plats. Begreppet funktion är ganska luddigt, men det kanske sätter igång en konkret handling.

Lysekil en snabbvisit

Efter en lång och intensiv bussresa genom samtliga 14 kommuner har jag landat hemma i Göteborg igen, lite trött kanske, därmed förvirrad. Vi fick ynka 15 minuter på oss att fotografera stället, med kameran i högsta hugg sprang vi omkring och fotade olika mötesplatser. Det jag upplevde var att Lysekil har många mysfaktorer i sig, havet, parken, torget, och att det skall bli jätte trevligt att komma hit nästa vecka. Här hemma har jag studerat mina bilder av kustsamhället Lysekil, tagit del av stadsplaneringen, och mina egna idéer/skisser bara för att komma igång. Jag undrar om det finns det så mycket att förändra igentligen? Projektet "konst i offentlig miljö" skall bli både kul och spännande, och nu börjar det. Jag hoppas att det kommer att ge mig en djupare förståelse för vad det offentliga innebär, vad vi igentligen menar med offentlig konst? Jag tillbringade eftermiddagen med ett trevligt besök på Röda sten, konstbiennalen. Mina reflektioner av det: jag kunde fritt gå där och se mig omkring, känslan av olika offentliga rum, mötet mellan olika människor, kulturer, detta visades i olika filmdokumentärer kan man säga.

Modellbygge, exteriör och interiör

Här är mitt första försök av modellbygge, dimension 130 mm, 80 mm, 50 mm. Exteriör bestod dels i att arbeta med formen, även ljusinsläpp, framför, och bakom. Jag tog bort delar av taket, olika trekanter som jag sedan återanvände till entrén. En sida består bara i små mönster av ljusinsläpp, en annan sida har jag inte rört.

Den andra boxern interiör, skapar olika skikt, vissa väggar spelar roll andra inte, det skapar olika rum eller ljus. Jag vill försöka att laborera med formen, och att tänka på något annat än skulptur, för det gör man ändå. Jag borde tagit en annan bakrund en vitt, med tanke på skiftningar.

Det offentliga rummet, Kvilletorget.

Workshop, platsanalys av Kvilletorget, måndagen den 10 september Klockan är 8.20, morgonluften är kyligt rå. Gråa moln brer ut sig som ett tak på himlen. Tystnaden är lika kompakt som mörkret, ändå råder en febril verksamhet. Människor går raskt över torget. Personbilar passerar den gata som leder igenom torget, var och varannan minut. En och annan cyklist tar sig fram här, så gott det går trotts den smala vägen. Torget landshövdingehus är omgjorda är numera i sten, därmed ökar akustiken. En uppnäst dam kommer ut från en port, och låtsas inte höra de klapprande stegen mot gatstenen. Ett nästan ljudlöst barnskrik ekar över torget, mamman försöker lyfta upp sitt barn på armen, samtidigt som hon styr barnvagnen med den andra. Klockan är strax efter tio, morgonsolens starka ljus når ovanför hustaken och lyser upp Frälsningsarméns starkt ockragula fasad. På en bänk i närheten sitter en skara män, bredvid dem sitter två kvinnor. - Halleluja, ropar en man, och höjer sin hand. Människor sitter där av sociala skäl, och en och annan butelj hörs snudda gatstenen. Folk som passerar vänder sig om och tittar föraktfullt. Lite sorgligt kan man tycka, om man känner en viss empati. Jag gör det. De majestätiskt höga träden kastar en kall skugga mot närliggande husfasad. De flesta promenerar utmed torgets kanter i mörker, ingen passerar tvärs över torget. Torgets hjärta, ett gap av tomhet, en platt öken brer ut sig framför mig. Bänkar finns placerade utmed muren, och de höga träden, häcken följer tätt efter dess fyrkantiga ram. Jag känner mig till en början en aning uttittad där jag slår mig ner. Klockan är 12.00, tempot ökar och värmen stiger, människor i bil söker efter någon ledig parkering. Från uteserveringen intill hörs klirrande ljud, och folk pratar i munnen på varandra. I parken slår sig folk ner ett tag, eller en kort stund, bara för att njuta i solen. Men allt gott har sitt slut, framåt eftermiddagen blir det allt mer glest med människor i parken. Jag är redan på väg hem.

Att undersöka en modell

Denna övning handlar om att undersöka en modell utan att skissa. Jag försökte att hitta en känsla av Kvilletorget. Jag började med att forska i olika material, ett av dem var oasis. Men jag återgick till att använda mig av kartong 1mm. Den första modellen blev allt för liten. Jag ökade höjden för att skapa mer skugga och ljus. Torget består av landshövdingehus som är omgjorda till stenhus. efter ombyggnaden togs alla öppna portar bort, och det lades till extra våningar på husen. Detta gör att det ekar på torget. Människor passerar utmed torgets sidor i skuggan. Torgets hjärta ligger tomt och öde, ingen passerar mitt över torget, därmed en utstuderad plats. Känslan av torget i ord är eko eller ihålig, tom och ödsligt. Ett öga är min metafor, och min modell är ihålig i formen. En utstuderad plats, tom och öde är hjärtat av torget. Den kala ytan av min modell kan beskriva det ganska bra, tycker jag. Den gula färgen är improvisation, svart bakgrund gav mindre skugga.