Lysekil en idyll

Lyselkil är en idyll, tänk att man bara kan återvända till en plats och inget har ändrat sig. Det finns många gamla vackra byggnader och en stilren park. Kungstorget passar väl in, och sommargästerna kommer tillbaka det är jag säker på. Det är kul när det händer saker, frihet är mycket värt om man ta vara på den som att lyssna till sitt jag. Närhet, i Lysekil finns allt och inom räckhåll. Jag söker ofta lyckan genom att ha roligt, hur kan man skissa på det? För mig är Lysekil en plats som jag ofta återvänder till, och gör ofta med mina vänner.
Naturreservatet Stångehuvud, där kan man bada och det är bra. Varför badar man? Jag gör det ofta, och det känns härligt när det pirrar i kroppen. Det som är skönt med tankar, eller drömmar är att man kan utveckla dem så jag fortsätter med min modellskiss, och om processen blir lång gör inget alls.


Nästa modell, en "tagen" plats i mörker....
Det finns många behov, och sanningen är den att jag vill inte skrämmas, det är vuxet och moget. Men när det är mörkt och trångt kan jag faktiskt uppleva skräck, fy va äckligt.
Vad kan hända? Vid Kungstorget i närheten av en fontän, där ligger några lik(flaskor) och det är nog många människor tappar bort sig, de blir liksom kvar här. Här är inte lika trevligt att sitta, kan jag säga. Jag står utanför, att titta bort är ingen bra idé det är försent. Himlen är mörk och det är kyligt ute. Jag tittar ner, det är ett trångt utrymme. Det händer något där, jag ser hemska saker. Jag går inte ner för trappan, och jag skulle inte våga öppna dörren, då måste jag gå alla trappstegen ner, jag gör det inte bara. Varför skall jag utsätta mig för något sådant?
Det är inte spännande för mig, det är bara äckligt. Jag dör av tanken, att någon skulle ha ett så stort behov att gå ner i denna liknande katakomb. Därmed tänker jag på den stackare som kanske ramlar ner för de smala trappstegen och som sedan blir liggande där utan hjälp.
Hjälp mig, HJÄÄÄLP



Med hjälp av orden försöker jag visualisera min form, och min text. Modellen kommer att bli i samma tema som min förra modell. Men med orden himmel, mörker, trångt utrymme etc..
Vad händer på platsen? För vem är platsen? metafor?
Jag kommer att använda mig av Gert Z Nordströms "Medier Semiotik Estetik" , det är en uppslagsbok om begrepp metoder och kritiska texter.
Jag behöver en bra metafor till min modell, men jag har ingen?
Glassplitter från en flaska, kan det vara ok? det är läskigt, vad kan hända här? Blod är läskigt. Jag vill inte ser ner, jag tittar bort och ser mig efter stjärnorna.

Stjärnorna beskrivs så vackert i sången som Eva Dahlgen sjunger..... "Vem tänder stjärnorna". Det blir trevligt att komma till skolan på måndag, då får vi säkert mer trådar att nysta i. Jag vill tacka alla vänner för allt stöd, därmed för god handledning av samtliga lärare. Vi ses.